Ståltråd

Ståltråden utgör den yttersta garanten för dragets hållbarhet. Om allt annat går sönder, spricker eller ramlar bort så skall ståltråden hålla ihop mellan lina och krok. Ståltråden utgör och också det skelett som draget formas runt oavsett om det gjuts eller byggs upp på annat sätt. Ståltråden skall vara rostfri men gärna syrafast. Skillnaden ligger i att det finns mer metaller i legeringen som är syrafast, därmed blir det syrafasta ytterligare skyddat mot rost. Jag har själv aldrig använt titan men jag är mycket nyfiken och kommer säkert prova i framtiden.

En rostfri tråd kan vara glödgad eller inte. Glödgad tråd har en mjukare härdning och fjädrar därför aldrig tillbaka när man böjer den. Å andra sidan så böjer den sig lite väl enkelt och risken är stor att den deformeras under praktiskt fiske. Jag använder alltid tråd som inte är glödgad. Trådens diameter har jag ägnat mycket tankemöda åt genom åren. Tittar man på havsöringsbeten och då särskilt handgjorda så ser man att det varierar mellan 0.7mm och upp till drygt 1mm. Skillnaden kan låta liten men den är mycket tydlig när man jämför olika trådar. Längre ner på denna sidan och senare så kommer vi se att tråden tjocklek påverkar dragets möjliga utformning.

I kommentarerna på bilderna ovan så berättar jag lite mer om varje tråd och var man kan köpa dem.

För att enkelt böja och forma tråden till rätt form har jag skapat en mall. Mallen består av en träregel med två avsågade skruvar på önskat avstånd. Tråden kan då böjas runt skruvskaften. På så vis får man en prydlig böj och avståndet blir lika för varje exemplar.

Böjmall

Den lilla mässingöglan sitter som ett stopp och hjälper till att hålla tråden på plats när den andra öglan böjs.

 

 

I början gjorde jag öglor i vardera ända. Det fungerar bra och även här tillverkade jag en mall för att få öglorna symmetriska och hållbara. Att göra öglor är tidskrävande och arbetar man med en tråd som inte är glödgad krävs det lite träning att få det snyggt.

vira

När öglan är formad är det enklast att ta öglan i en tång och vira tråden mellan fingrarna.

 

 

 

 

 

Eftersom det är tidsödande att skapa öglorna med hög noggrannhet och att virandet kan påverka hållfastheten så beslöt jag mig för att göra ett bättre sätt. Till en början lät jag ändarna gå omlott på mitten och där de möttes försökte jag pressa ihop dem med en wirehylsa för bland annat tafs-tillverkning. Bilden nedan visar den ovala tråden.

oval

Notera hur trådarna ligger omlott.

 

Att klämma dit en hylsa var inte så enkelt som det verkade, ofta hamnade trådarna snett och hela konstruktionen blev skev och spretig. Då slog det mig att det enda raka var att svetsa ihop trådarna. En punktsvets i lagom storlek stod ej att finna så jag byggde min egen. Principen är enkel och bygger på att man slaktar en transformator i en mikrovågsugn och lindar om spolarna. Det kryllar av instruktioner på Youtube.

svetsen

Hållarna nere till vänster hjälper till att styra trådarna på plats i svetsögonblicket. Svetsningen styrs med strömbrytaren till höger i bild.

 

loppor

Här syns resultatet av svetsningen. Trådarna hamnar parallellt och hållfastheten är mycket god.

Genom att lägga två svetsloppor där tråden går omlott kan prydliga och hållbara ovaler skapas på kort tid. Svetsen är det verktyg som har förkortat tillverkningstiden för ett färdigt bete mest av allt. Mallen med skruvarna och svetsen gör att det fort att skapa mängder av färdiga trådar.

 

På bilden nedan visas exempel på två användbara ”trådar”. Lyckas man göra trådarna lika varandra så underlättas en eventuell serieproduktion, då varje tråd passar i gjutformarna för bly och dragkropp. Mer om det i kommande avsnitt.

exempel

Två exempel på färdiga trådar. Överst en tvinnad och underst en svetsad.

 


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


nio − 1 =

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>